Frukta ej, ty det du en gång förlorat kan dyka upp efter ihärdigt letande!
Yeey, hittade mina täckbyxor idag! Så nu kan jag gå ut i snöstormen och skotta lite så att pappa slipper! :) Han är sjuk stackarn och är hemma med mig idag. Eller, tja, han ligger mest i sin säng, men vi har druckit en kopp te tillsammans i alla fall.
Det där med att skotta när det snöar kanske inte verkar så bra, men jag DÖR om jag måste sitta still! Har gjort det alldeles förlänge nu! Enough is enough!
Att få dra till umeå imorgon känns otrooligt skönt måste jag säga! Äntligen får jag träffa mina kära väninnor och äntligen får jag något att göra!
När jag kommer tillbaka på söndag har jag bara .. tja.. söndagen och måndagskvällen kvar med min familj! Känns mycket konstigt att veta att jag ska lämna dom ett tag nu när jag varit hemma så länge! en månad, fattar ni?? :O det gör inte jag. Som tur är har jag ju min underbara sambo i örebro och vår fiina lägenhet, mitt jobb(hoppas jag :O har inte fått nått nytt schema än :S ) mitt nya jobb som cardioboxtränare som drar igång den 15 januari! (kommer hem den 14e, snabba ryck) och alla fina vänner :) Tjoooh.
Trots allt detta är det ändå alltid jättejobbigt att ha så stark kärlek på olika ställen så långt ifrån varandra! Hur jag än gör känns det som att jag får dåligt samvete gentemot någon av parterna. Familjen som alltid funnits för mig, mamma, pappa, elin och albin. Jag missar så mycket av mina syskons uppväxt! När jag flyttade hemmifrån vid 16års ålder var elin 12 år och albin bara 7 år. Nu är dom 16 och 11. Så mycket som jag missat. jobbigt. But what's a girl to do? Jag var ju tvungen att skaffa mig ett liv.
Sen är jag säker på att ödet förde mig till Örebro och till min underbara Per-Philip! :D så nu är jag "fast" ;) Kärleken till honom och det vi skapat tillsammans är obeskrivlig och aldrig någonsin att jag skulle vilja ha det på något annat sätt.
Trots att det stundvis kan vara fruktansvärt jobbigt att balansera familj och kärlek med 100 mil, skulle jag aldrig, aldrig ändra på något om jag fick leva om mitt liv igen! Ialla fall inte hittills ;)
och btw, kämpar som attan för umeå höst 2010, och då kommer jag inte ensam heller! :D
kram!
Det där med att skotta när det snöar kanske inte verkar så bra, men jag DÖR om jag måste sitta still! Har gjort det alldeles förlänge nu! Enough is enough!
Att få dra till umeå imorgon känns otrooligt skönt måste jag säga! Äntligen får jag träffa mina kära väninnor och äntligen får jag något att göra!
När jag kommer tillbaka på söndag har jag bara .. tja.. söndagen och måndagskvällen kvar med min familj! Känns mycket konstigt att veta att jag ska lämna dom ett tag nu när jag varit hemma så länge! en månad, fattar ni?? :O det gör inte jag. Som tur är har jag ju min underbara sambo i örebro och vår fiina lägenhet, mitt jobb(hoppas jag :O har inte fått nått nytt schema än :S ) mitt nya jobb som cardioboxtränare som drar igång den 15 januari! (kommer hem den 14e, snabba ryck) och alla fina vänner :) Tjoooh.
Trots allt detta är det ändå alltid jättejobbigt att ha så stark kärlek på olika ställen så långt ifrån varandra! Hur jag än gör känns det som att jag får dåligt samvete gentemot någon av parterna. Familjen som alltid funnits för mig, mamma, pappa, elin och albin. Jag missar så mycket av mina syskons uppväxt! När jag flyttade hemmifrån vid 16års ålder var elin 12 år och albin bara 7 år. Nu är dom 16 och 11. Så mycket som jag missat. jobbigt. But what's a girl to do? Jag var ju tvungen att skaffa mig ett liv.
Sen är jag säker på att ödet förde mig till Örebro och till min underbara Per-Philip! :D så nu är jag "fast" ;) Kärleken till honom och det vi skapat tillsammans är obeskrivlig och aldrig någonsin att jag skulle vilja ha det på något annat sätt.
Trots att det stundvis kan vara fruktansvärt jobbigt att balansera familj och kärlek med 100 mil, skulle jag aldrig, aldrig ändra på något om jag fick leva om mitt liv igen! Ialla fall inte hittills ;)
och btw, kämpar som attan för umeå höst 2010, och då kommer jag inte ensam heller! :D
kram!
