Resultatet av mönstringen... fan!
Ni vet att jag åkte för att mönstra igår, fick även åka hem på kvällen. Det blev ingen dag 2.
Anledningen till det var helt enkelt för att jag blev klar. Jag har genomfört alla tester, anlagstest, psykolog fystester osv.
Mina ögon är fortfarande uppsvullna och jag känner av en lätt huvudvärk. Det är inte varje dag man sitter på en spårvagn full med okända människor och försöker kväva snyftningar. Det är inte heller varje dag man låter tårarna rinna på Göteborgs centralstation. Inte blev det bättre när jag, efter att ha förflyttat mig längst ut på en tom perrong, blev attackerad av ett hagelpiskande regn och blev kall och blöt.
Dom gillade mig på pliktverket. Gillade...
De flesta tester graderas på en skala från 1-9 där 9 är bäst.
Bland annat fick jag 3 i längd (inte så mycket att göra åt)
och 4 i muskelstyrka, (4 är bra för att vara tjej sägs det, jag är nöjd för på samma test drog jag en svag 3a när jag sökte PHS)
Jag cyklade till mig 6 på konditionsdelen, är nöjd för jag kunde verkligen inte mer sedan!
De testerna, +syn o hörsel osv. var helt okej och jag klarade mig bra.
Sen kommer vi till anlagstestet och psykologen... låt mig citera:
Testresultat:
Vid mönstring behövs mått på förmågan att tillgodogöra sig teoretisk utbildning och att kunna utföra arbete som ställer krav på till exempel logisk förmåga. Inskrivningsprovet är ett datoriserat test som mäter begåvning.
Ditt värde: 9
Befälslämplighet:
Du har fått din förmåga att leda andra bedömd.
Ditt värde: 9
Plikttjänstförmåga:
De befattningar som man kan bli uttagen till ställer olika höga krav på att klara psykiskt pressande situationer, ytterst i krig.
Ditt värde: 9
Sammanvägd tjänstbarhet: A
....
....
Kommer ni ihåg att 9 är MAX, det är det bästa man kan få....
....
Det har inte sjunkit in hos mig än. När jag var hos, mönstringsförrättaren tror jag termen är. Personen som jag pratade med om vilken tjänst som kulle passa mig bäst, så sa han att det var riktigt länge sedan han sett nån med min kombination, alltså någon med "full pott" hos psykologen.
Det är stort.
Riktigt stort.
Jag som inte vet om jag ska göra lumpen ens, jag har fått en befattning... Dom vill att jag rycker in i januari 2010.
Vill ni höra vilken befattning jag fått?
Klart ni vill, för även fast det känns helt otroligt konstigt och overkligt så kan jag inte hjälpa att vara jävligt stolt och nöjd. Så, min befattning:
Ledningssystemplutonsbefäl - HB720
Marinen, på båt! Hör ni!? jag på en... BÅT!
MARINEN!
Det verkar riktigt intressant, men det finns en STOOOOR hake, en riktigt jäkla stor grej som gör att jag inte vet om jag kommer tacka ja eller inte...
Utbildningen är på ett år...
330 dagar!
... fan...
Jag sa det till mönstringsförrättaren att jag bara var intresserad av de kortare utbildningarna, det skulle finnas 3-6-9 månader. Han hade inga sådana. Fanns bara helårsutbildningar. Han var så uppspelt över att jag var så duktig så han tyckte verkligen att jag skulle ta och fundera noga på hur jag ville göra. Jag frågade även om det fanns nån utbildning som kanske skulle vara mer direktmeriterande för polis, det fanns, men han trodde jag skulle tycka den var supertråkig, som på coop. Samma, samma, samma... Att marinen och att vara ledningssystemplutonsbefäl skulle vara mer utmanande för mig och mina 3 x 9.
Men det är ett HELT JÄVLA ÅR!
........
Jag har en sambo hemma, jag har börjat utblida mig för citygruppen, jag är boxinstruktör... allt sådant måste jag ta in i beräkningen..
och jag har EN SAMBO! <3 <3 <3 <3 <3
Känns jobbigt att bara dra sådär.
Dock så kommer jag OM jag tackar ja, fortfarande BO i örebro, det är alltid mitt hem <3 OCH jag kommer att komma hem varje helg! <3 och när jag är hemma så är jag LEDIG, INGET COOP!!! oooh yes!
men jag vet inte, JAG VET INTE! JAG.... VET.... INTE!!!
Ska jag tacka ja eller nej, ja eller nej, ja eller nej... nej, eller ja???
Ibland känns det så självklart. Såklart ska jag tacka ja! Det ger en utmaning som heter duga, och jag söker ju utmaningar som ni vet. ;) Det ger bra meriter i framtiden, och inte bara meriter, jag tror att jag kommer vinna så mycket på det som människa!
...och nästa sekund är det tvärt om. Hur kan jag ens FUNDERA på att tacka ja? Det har kommit för hastigt och "drabbar" så många fler än bara mig. Jag måste tänka på hur de andra kommer ta det också. Kommer jag ens att klara det, har jag tagit mig vatten över huvudet den här gången?
ETT HELT ÅR!!! Det är en jävla evighet!
Men ser man till livet så är det en piss i havet...
HJÄLP! MIN HJÄRNA KOMMER SNART ATT EXPLODERA!
Nä, fy fan.. jag vet varken ut eller in just nu.. har ca 14 dagar på mig att ta ett beslut. Har hittills hört (från släkt jag pratat med) både "GÖR DET" och "tänk dig för" ... men alla ALLA jag pratat med har en sak gemensamt, en sak som de ALLA sagt...
"Lina, Det är bara DU som kan ta det beslutet..."
Nu är mitt kaffe kallt, tvätten är snart klar och jag vet fortfarande varken ut eller in...