Lina

Redan innan klockan hann bli 06.00 i morse hade jag gjort det. Plockat upp en liftare. När jag var ensam i bilen.

Det är inte så konstigt som det låter för så som situationen var hade jag inte hjärta att köra förbi, och med facit i hand hade jag ångrat mig om jag inte gjort det.

Så här var det. Jag kom körande upp på södra infartsleden, ingen trafik så långt ögat når. (Södra infartsleden är en dubbelfilig 70 väg som snabbt och lätt slussar över bilister från stan och ut på motorvägen och tvärt om) Ingen trafik nej, men en yngling...i T-shirt! Som alltså gick sådär kurande som man gör när man varit ute länge i kortärmat fast man egentligen skulle behövt en varm jacka. När han hörde att jag kom (han vände sig inte om, jag uppfattade honom som rätt så uppgiven) slängde han ut armen med tummen uppvänd. Ofta betyder det tecknet "kan jag få åka med" men jag tolkade hans tumme som "hjälp".
Jag, som inte hade långt kvar till min destination bromsade in och såg på hans mycket förvånade ansikte. Det visade sig att han fått ett par för många igår och spenderat natten hos polisen. Han hade ingen mobil, så när polisen på morgonen sa "ta bussen hem" och han sedan upptäckt att det såklart inte alls gick bussar den här tiden så fanns inte så mycket annat att göra än att börja gå. Hans slutdestination var ett samhälle några mil (5) utanför city. För långt för mig att köra. Jag erbjöd honom att låna min mobil och det tackade han i te nej till. Han fick tag på sin mamma som skulle hämta upp honom på avsedd plats dit jag såg till att han kom.

Det blir minst sagt en kväll (och morgon) han sent kommer glömma! Inte jag heller för den delen! :)
Hoppas hans mamma är snabb så han får komma inomhus och värma sig, han såg riktigt frusen ut. Hoppas även att han tänker sig för nästa gång han knäpper en stor stark ;)

Jag är glad att jag kunde hjälpa någon i nöd. Det är trots allt det jag vill ägna mig åt i framtiden.